Lugn och ro...

Nu så. Nu har livet börjat stabilisera sig för mig äntligen. Såklart händer det många saker fortfarande men jag står stadigare nu. Jag far inte upp och ner som en gummiboll i energierna längre. Det blir inte sådana våldsamma svängningar. Kanske är det så att jag är på den enda vägen nu..... dom andra svängningarna kanske kommit till av felmanövreringar. När man tror att man gått rätt så speedar man upp och ökar hastigheten, då blir det en kraftig smäll när man kör in i återvändsgränden å PANG så sitter man där med en kraftig huvudvärk eller skakningar i kroppen eller miniatyrdeppressioner som känns som GIGANTISKA just för stunden. Åååååh önskar att jag kunde scanna in en bild nu å förklara hur jag menar exakt men ni som läser denna bloggen är så kloka så ni borde förstå den utan teckning. :D Den väg man går, från börjar av ens liv, är ju kraftig och ljus. Med tiden så går man på törnar åt än det ena å än det andra hållet. Till en början av ens liv så är dom här törnarna Jättestora, man hinner gå långt in på vägen innan man märker att det är fel. Så en vacker dag så står man där inför en mur...... och är tvungen att vända om, ledsen och nedslagen av nederlaget lunkar man tillbaka till utgångspunkten igen. Så vandrar man på en liten bit till å sen så bär det av igen, men denna gång så kommer man till insikten om att man gått fel INNAN man står inför muren, man kanske tom ser muren på kilometervis avstånd. Så fortsätter det, avstickare efter avstickare tills man en dag bara behöver skänka avstickaren en tanke innan man vet att den är fel. Känns som att jag är där nu. Känns som att jag ser mitt mål. Vägen är rak och upplyst och där i slutet av denna vägen så ser jag målet stå å glimma. Slutet av vägen säger jag...... den fortsätter ju såklart efter detta målet oxå men då får den en annan innebörd. Målet blir ett annat och jag har fått resesällskap. Så för mig nu så gäller det att enträgen och målfokuserad ta ett steg i taget och hela tiden ha målet i sikte så jag inte låter mig luras av en avstickare. Samlat och sansat vandra längs vägen. Så här ser min väg ut, och där efter kröken :D där står mitt mål ;)

Kram på er.


RSS 2.0