andromedan

Nu var det någon dag sedan jag hälsade på er. Men nu var det dags igen. Har under denna tiden som gått fått resa tillbaka till gamla tider, vattnet har frusit i mitt hus så jag får bära vatten i spann. Allt blir lite extra bökigt men oj vad man värdesätter saker mer. Allt detta underbart friska vatten som man bara slösar bort annars. Nu så värnar jag över det mera och njuter av det på ett helt annat sätt. Har ju alltid drömt om att leva lite mera som man gjorde förr i tiden, odla maten själv, mjölksyra och konservera och vips ner i en jordkällare. Ha lite spartanska lösningar som en utedusch om sommaren bestående av en tank av något slag som hängs upp på väggen och via trycket så blir det ett flöde som man kan stänga av och sätta på och duscha i :D härligt. Gärna ha en brunn på gården som man hämtar detta vatten i. Vedspis som värmekälla och matlagningsplats. Kompostera alla grönsaksrester sedan tillagning av mat. Komposteringen kan man ju dra hur långt som man vill, man kan ju till och med kompostera latrin, det krävs lite andra anordningar men tänk vilket härligt omlopp det skulle bli på gården. Ett eget litet ekosystem. Några egna kor och hönor och grisar :D som man ger kärlek och mat och som i gengäld tackar för detta genom att bidra med lite mjölk, ägg och att mylla jorden i landen :D plus all glädje och kärlek som dom bidrar med när dom får leva i symbios med varandra och naturen, precis som det ska. Oj vad jag skenade iväg nu :D men iaf jag kommer lite närmre den drömmen nu när jag får bära in vattnet. Annars så är det ju en härlig vinter vi har fått nu, 13 minusgrader i flera dagar nu. Snön gnistrar på dagen och stjärnorna gnistrar på natten :D. Var ute nyss hos mina älskade hästar, som går på lösdrift året om, jag mockade och strödde upp med mera ny härlig halm som dom kan krypa ner i om dom vill. Under tiden så stod dom ute och mumsade i sig nyserverat hö. När jag var klar med detta och hade varit sista vändan till gödselhögen så kunde jag inte låta bli. Jag var helt enkelt tvungen att lägga mig i snön i hagen och titta upp mot himlen. Aaaah vad underbart. Jag låg där och drömde mig bort när jag helt plötsligt hörde hur det kom en liten pålle smygandes. Smyg smyg sa det hihi och rätt var det var så hade jag en mysig hästmule i ansiktet hihihi "vad är det här som ligger här? måste undersökas :D" det var min goa unghäst som kom och hälsade på. Så diskuterade vi lite granna om ditten och datten och rätt var det var så kom min andra goding och ville vara med han med. Det lät som han hade pjäxor hihihi när han kom i snön. Så var vi där alla 3 och tittade på stjärnorna mitt i natten tillsammans. Urmysigt.

Livet är allt bra härligt.